post

Sjukskrivningar för långvarig smärta har minskat markant

Försäkringskassans strängare regler är en förklaring, men också bland patienter märks en attitydförändring till sjukskrivning, säger Eva-Bitt Hysing, överläkare vis Smärtcentrum i Uppsala.

Långvarig smärta börjar ofta med en vävnadsskada, patienten kan ha skadat sig i en olycka, operation, fått diskbråck eller ryggskott. Med den kunskap vi har idag kan vi i hög grad säga att patienten med långvarig smärta har en överaktivitet i den delen av nervsystemet som förmedlar smärta och att kroppens egen smärtlindring fungerar dåligt.

När man har långvarig smärta med ökad aktivitet i smärtsysemet kan man få en ökad känslighet för exempelvis tryck och smärtan kan sprida sig. Kunskapen om långvarig smärta ökar men fortfarande har området låg status menar Eva-Britt Hysing.

Vi har inga bra klassiska behandlingsmetoder som mediciner eller operationer som enkelt löser problemet. Oftast behövs flera personalkategorier som psykolog och sjukgymnast. Det går inte att få tillbaks ett aktivt liv om man inte utsätter sig för mer smärta under en period. När leder och muskler, som inte rört sig på länge, tas i anspråk får man helt enkelt träningsvärk.

Källa:

post

Är män mer smärtkänsliga än kvinnor?

I forskning på friska försökspersoner har man sett att kvinnor reagerar mer än män på experimentell framkallad smärta vid tryck och värme mot huden. Men det kan var svårt att applicera sådana forskningsresultat på hur man reagerar vid exempelvis en axelinflammation.

Det finns olika teorier om att könsskillnaderna, en är att det skulle vara hormonrelaterat, en annan evolutionsmässiga. Samhällets förväntningar kan också påverka.

Källa: SvD Idag tisdag 24 novemer 2009

post

Så känner kroppen smärta

Vi kan känna smärta på olika sätt. Här visar vi den vanligaste typen av smärta där kroppen reagerar på en vävnadsskada, så kallade nociceptiv smärta evx ett nålstick

  1. Nålsticket frisätter substanser som fångas upp av smärtreceptorer/mottagare i vävnaden.
  2. Receptorerna skickar signaler vidare till ryggmärgen där de omkopplas. Signalerna förstärks, försvagas eller i vissa fall blockeras.
  3. Uppåtstigande smärtbanor för signalen vidare till hjärnan.
  4. Endorfin, kroppens eget smärtlindrande ämne frisätts.
  5. Hämning av smärtsignaler förmedlas via nedåtgående bansystem i ryggmärgen.

Får alla lika ont av samma skada?

Nej, människor har förmodligen olika genetiska känslighet för smärta och dessutom påverkas psykologiska faktorer.

Källa: SvD Idag tisdag 24 november

10 000 knän opereras i onödan

Minst 10 000 knäoperationer görs helt i onödan på svenska sjukhus. Patienten riskerar snarare att bli sämre på grund av infektionsrisken. Samhällskostanden för dessa artroskopier i knäleden ligger på runt 200 miljoner kronor om året.

De flesta patienterna som utsätts för onödig vård eller överkonsumtion av vård är över 40 år eller äldre och diagnosen är artros eller meniskskada. Av 12 000 operationer som utförs bedöms minst 10 000 inte ge någon som helst nytta för patienten. Snarare tvärt om eftersom ett kirurgiskt ingrepp aldrig är ofarligt.

Däremot skulle patienterna behöva sjukgymnastik, regelbunden träning och naprapatbehandlingar.

De flesta onödiga knäoperationerna utförs i Kalmar och Stockholm.

Källa: SvD Inrikes, 13 december 2009